Rädda Voxnadalen!

Tisdag 27/1 1981

Klockan ringer 4:15. Sture och jag smyger oss upp för att inte väcka ungarna. Att äta gröt halv fem på morron hör inte till vanligheterna i den här sjusovarfamiljen precis – men det är heller ingen vanlig dag som randas. Det är 10 gr kallt. Vi hämtar en granne och tar vägen över Älmesbo. Den en och en halv km långa vandringen upp mot Svartbobergets topp kommer jag aldrig att glömma. Jag släcker min svaga ficklampa och låter stjärnor och måne lysa min stig. Skoterspåret är nu en hård bred upptrampad väg. Avlägsna röster hörs från andra som kommer efter oss, annars är allt tyst och mycket trolskt. Tallarna kastar långa skuggor i månskenet. Klockan är sex nu. Uppe vid toppstugan, d v s borrhuset, brinner redan en flammande brasa, och runt den sitter bänkade många, kanske 15 homna- och voxnabor.

Gryningen kommer. Borrarna kommer – två pojkar anställda av SGU (Sveriges geologiska undersökningar). Då är vi ca 35 personer, som ställer oss i vägen för traktorn med vattentanken. Nu gör vi alltså det som en laglydig medborgare i Svea rike inte får göra. Efter moget övervägande. Tänk om våra beslutsfattare hade gjort ett lika moget övervägande innan dom godkände KBS-metoden.

Aktionsgruppen Rädda Voxnadalen bildades 1980 för att förhindra att Svartboberget skulle bli förvaringsplats åt radioaktivt avfall. Nästan 30 år senare fortsätter kärnkraften att skapa debatt. Provborrningar har åter blivit aktuella, och kan bli realitet bland annat i Nianfors där gruppen Rädda Majsaberget har bildats.

Tips på arkiv:
Rädda Voxnadalen
Folkkampanjen nej till kärnkraft i X-län, linje 3
Folkkampanjen mot kärnkraft – kärnvapen, Ovanåker
Energi för Sverige, linje 1, Hofors – Torsåker
Linje 2, 1980 Kampanjkommitté Gävleborg