Demokratin 100 år

Vägen till politisk demokrati i Sverige med allmän rösträtt sker i flera steg. Under slutet av 1800-talet engagerade sig många för att rösträtten skulle utvidgas från att bara gälla vissa förmögna män till att gälla alla. Protesterna kom framförallt från arbetarrörelsen och frisinnade liberaler. 

En ny lagstiftning trädde i kraft om allmän rösträtt - för män - i riksdagsvalet 1909. Lokalt blev det möjligt för kvinnor att ta plats i stadsfullmäktige 1911, men först 1921 blev kvinnor valbara och fick rösträtt i riksdagsval. 

Engagemanget för allmän rösträtt syns i flera föreningars arkiv. Här presenterar vi sju exempel från länet som visar olika perspektiv på vägen dit. Klicka på dokumenten så öppnas de som pdf-filer och kan läsas i sin helhet.
 

Den 28/5 1913 gav Nya Dagligt Allehanda ut en artikel med åsikter för och mot kvinnors rösträtt.

Läs klippet med 3 argument för och 7 argument mot kvinnlig rösträtt och få en inblick i tidens tankar om likheter och skillnader mellan könen.

Arkiv: Gävle FKPR, vol L1:1


FKPR, Föreningar för kvinnans politiska rösträtt bildades från 1902 på många platser i Sverige. För att värva nya medlemmar delades flygblad som det här ut i länet. 

Arkiv: Gävleborgs läns förbund av FKPR, vol F1

Hudiksvallsprofilen Stina Rodenstam var en period ordförande i Hudiksvalls FKPR. 

Läs i protokollsutdraget från 3 dec 1908 om en föredragsturné de ordnade med Ellen Hagen, känd resetalare och rösträttsaktivist från Uppsala.

Arkiv: Gävleborgs läns förbund av FKPR, vol F1

 

LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och de lokala rösträttsföreningarna ordnade en nationell namninsamling 1913-14.

Resultatet blev 18 660 namn från länet som Gerda Modén på rösträttsbyrån i Gävle sammanställde.

Totalt fick insamlingen in 351 454 namn som Elin Wägner lämnade till Sveriges riksdag 1914. Det här är uppropet och en av listorna.     

Arkiv: Gävle FKPR, vol F1

 

Johanna Wiberg var en av alla dem som samlade in namnunderskrifter för rösträtt 1913. Läs hennes brev från 27 dec till rösträttsbyrån där hon beskriver sina upplevelser. 

Brevet börjar så här: "Det var riktigt roligt få sköta listorna och prata med gummor och gubbar. Visserligen finns det en och annan bondgubbe som ser den "lede" själv i dessa, men de äro dess bättre ganska få."

Arkiv: Gävle FKPR, vol F1

 

I de politiska partierna diskuterades rösträtten. Det syns i protokoll som det här från Bollnäs moderata kvinnoförening. 

Edith Kindvall höll ett föredrag om kvinnans politiska rösträtt. Sedan diskuterades frågan och de kom fram till att "vi inte kräfva rösträtt, men vilja vi ej heller motsätta oss den - i fall högern anser sig böra föra fram frågan."

Arkiv: Bollnäs moderata kvinnoförening, vol A1:1

 

I januari 1904 diskuterades rösträtten i Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb. §3 i protokollet berättar att "Ordf. ansåg att männen först borde få rösträtt innan vi kvinnor skulle tänka på att få det". 

Läs hela protokollet för att följa kvinnornas resonemang om män och kvinnors rösträtt.

Arkiv: Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb, vol A1:1